13 Mar 2010, 15:18
När man är gravt överviktig är det svårt att förändra sitt liv. Man vet bara en väg och man har en långt bit att gå för att kunna förändra sig. ”Skitmat” är billigt och att ändra kost är både dyrt och tar mycket tid. Därför fortsätter vi att vara tjocka. Man försöker med diverse dieter och mediciner, men snart är man tillbaka på samma vikt igen för att snart lägga på sig ännu mer.
När man får en remiss till en gastric bypass får man en remiss till att förändra sitt liv, och redan här måste man börja arbeta med sina tankar. Man får börja tänka på att minska sina matportioner, prioritera vad man äter, välja ett bättre alternativ och framförallt att tänka hälsosammare.
Vid bedömningssamtalet får man vet att man ska börja dricka flytande bantningspreparat för att minska storleken på levern, men också för att vänja kroppen vid ett mindre näringsintag.
Det var jätte tufft att börja flyta. Jag var sugen på allt och hade helst stoppat i mig allt jag kunnat. Men! Jag har fått en chans till ett längre och friskare liv. Det är dags att börja ställa om sitt liv. Istället för att frossa helgen innan flytet så börjar man minska ner på maten och äter ett hälsosammare val. Ja, många vill frossa i godis, läsk och fet mat. Men varför? Är inte tanken fel redan där? Varför frossa i detta? Är det inte detta beteende som satt oss i den sitsen vi är i?
12 Mar 2010, 20:28
Sjutton vad tiden går fort… 6 veckor har passerat sen min operation och det känns bättre för varje dag och jag kan äta allt mera olika rätter och saker. Har exempelvis bytat ut vissa mellanmål mot digestive fullkorn. Funkar bra och skönt att kunna variera sig. Filmjölk går dock inte alls längre konstigt nog.
Jag har gått ner 16,5 kg nu! Och byxorna är alla för stora… Likaså mina tröjor men har inte råd att handla nytt just nu. Foten e fortfarande illa o va på nytt läkarbesök idag för mina smärtstillande hade tagit slut. Fick en ny sort men blir lika hög o snurrig av dem. Dock kan det bero lite på mitt blodtryck med som är väldigt lågt (98/60).
Nu ska jag ta nästa tablett, måste låta det gå nån minut mellan varje tablett man sväljer och det finns ju en del som ska ner nu, alla vitaminer och mineraler, smärtstillande, hormoner osv… suck…
07 Mar 2010, 9:29
Oj vad veckorna flyger iväg… Så var det söndag igen. Barnen ska hem till pappa i eftermiddag efter en händelserik helg. Melanie trillade ur sängen i fredagskväll och igår var vi hela dagen på sjukhuset. Hon har stukat sin axel illa 
Och jag trillade i trappan här hemma för 1½ vecka sen och har stukat min fot på 3 ställen… Så det blev inget jobb i måndags men i morgon ska jag göra nytt försök. Jag har dock fortfarande lika ont…
05 Mar 2010, 10:15
I söndags var jag på fika med några andra opererade och blivande opererande tjejer. 
Fick med mig en hög med kläder hem och nu sitter jag här i bomullsstrumpbyxor strl 50 (som jag köpte för 3 år sen men aldrig kunde ha), beige kjol strl 50 och en beige topp Jag har minskat från strl 56 i kläder och det känns skitbra. 14,9 kg har jag gått ner nu.
Igår gjorde jag en gastroskopi på sjukhuset eftersom jag jämt mår så illa. Hade några småsår i strupen och ska få bytt ena medicinen. Fick också en omgång dropp då jag är lite uttorkad…
23 Feb 2010, 18:31
Okej, nu har jag gått ner 12,6 kilo… men fy så segt… 1-2 hg om dan ungefär…. om jag ens går ner… Nåja… de e väl bara att vänja sig vid att jag fortsätter att vara den misslyckade personen jag alltid varit. De andra som op:ades samtidigt har alla gått ner över 10 kg sen operationen, jag har gått ner 5,8 kg sen operationen….
Har nog förresten glömt att berätta att jag fått jobb i Helsingborg och börjar på måndag. Kan berätta mer sen vad det är för jobb, men det är fortfarande inom vården i alla fall och lite mer krävande än tidigare.
Har precis skickat iväg barnen. Deras pappa kom och hämtade dem efter jobbet idag, de har varit här sen i fredags. E helt slut nu. Första helgen sen operationen de var här. Man märker att man lever!
20 Feb 2010, 10:06
Det är segt… På 1½ vecka har jag gått ner 0,5 kg. Det känns så jäkla trist Men men… det kommer väl men visst misströstar man…
